Hästar och människor

Jag tänker ofta på hur häst och människa fungerar i kombination. Rovdjur + bytesdjur = samspel och kärlek? Ja, något verkar definitivt vara fel i ekvationen. Vad är det som gör att en människa och en häst kan ha en sådan fin relation?

Antagligen hästens vänliga och accepterande natur för vi människor är väldigt högljudda och klumpiga när det gäller att anpassa sig till hästens språk och sätt att leva. De ser nog oss som nyckfulla och knäppa med tanke på alla konstigheter vi utsätter dem för.

Jag skulle nog vilja påstå att det faktum att hästarna accepterar så mycket som de gör är ett tecken på en ganska hög intelligensnivå. Jag tror och har sagt det många gånger. Hästens intelligens är underskattad. När en varelse kan avvika från sina instinkter och vänja sig vid saker som totalt går emot sin natur då finns det nog en hel del innanför pannbenet.

Umgås med din häst och försök att göra dig förstådd så förstår du nog vad jag menar. (Det behövs dock ett visst mått av pedagogisk kompetens eftersom ni inte talar samma språk från början)

På bilden: Mina fina hästar, russet Jaff och kallblodstravaren Pojken.