Tresor och Loke

Lång historia kort:

Jag får tips om krånglig bruksnordis, kommer att tänka på min älskade sambo tresor som tar sig an honom. Från ej ridbar till ridbar på ca 2 veckor och sedan går det bara urbra, de båda blir jättekära. Ingen annan fick rida förutom Tresor tyckte Loke. När det börjar närma sig datumet som tresor ska ta hem honom på prov över sommaren får han en vacker kväll fnatt: Han står lugnt och stilla och låter tresor hoppa upp, nöjd som alltid. Men innan tresor hinner sätta andra foten i stigbygeln bockar Loke iväg från 0 till 100. Tresor åker av och blir trampad på armbåge och ankel och får en smäll på svanken. Jag kollar till Tresor först sedan fångar jag in Loke som stannat och verkar rätt lugn. När jag inser att det är rätt illa däran med tresor knäpper jag av tyglarna och släpper Loke för att avgöra om tresor behöver åka till akuten eller ej. Han behöver åka till akuten så jag går in och ber stallägarn fånga in Loke. När vi kommer ut ur huset ser vi hur Loke börjar springa igen. Jag går fram till Tresor och precis då vänder Loke upp mot oss. Man tänker ju att hästen svänger, speciellt när favvopappa ligger där, men inte alls. I sista sekund inser vi att han inte tänker vika av och hoppar undan. Därefter spränger Loke fem staket och rusar till skogs.

Detta har hänt förr. Därför tog ägaren beslutet att ta bort honom. Så i måndags för snart en vecka sedan drog Loke vidare till trappalanda. Tresor var rätt ledsen, jag också. Spekulationerna är många om varför han var sådan: älskade i ena stunden och var redo att skada i nästa. Hjärntumör, hjärnblödning, mental störning... Vad det än var så är det nog bäst att försöka minnas de fina stunderna och bara acceptera de sista jobbiga dagarna från det att Tresor ramlade av tills det att Loke togs bort.

Är dock tacksam över vad Loke gav min älskade sambo. Han fick en helt ny passion för hästar då han insåg hur det känns när en häst adopterar en och man får den sorts tilliten ett barn har till sin förälder. Han upptäckte också hur härligt det är att ha stallet som en daglig rutin (läs meditation). Det tackar jag Loke för.

Hoppas att gräset är grönare på andra sidan fina Loke

Från början

Min älskade vän har bestämt sig för att vi behöver gå igenom basics igen. Nej, nej, inte bara skritta framåt/nedåt ställning/böjning som jag tänkt. Jag måste hänga in honom, sitta in honom och rida endast korta stunder för att han ska hålla sig lugn och motiverad. Visst blir han bättre och det går snabbt framåt men det är ju bara så irriterande mycket pojken-style. Nej-nu-har-vi-inte-styrka-nog-bäst-att-börja-om. Maken till osäkerhet i sin egen kropp har jag då aldrig sett. Hur som helst, glad är han, in och träna vill han och lugn som en filbunke börjar han bli så jag ska väl vara nöjd. Men helt från början.... REALLY? Allt för dig min älskade bajshäst.

Det är dock i dessa tålamodsprövande ogonblick som jag blir sådär gosigt varm av min egen kärlek till hästen (kräket) och inser att; fan, jag älskar honom verkligen av hela mitt hjärta för den han är. Glatt känns det att vara kapabel till den sortens kärlek! Hoppas att den alltid finns kvar. Men en sak är säker: jag kommer ALDRIG att ställa av honom så mycket som jag gjorde denna vinter igen.

Var på studiebesök med AR-gänget i skolan idag på Zeger ridcenter. Insåg ju då att working equitation finns bara 10 mil från oss. Åh, vad jag vill prova på! Dessutom fick jag reda på att det är de galna hästarna som är bäst: älsklingspojk, jag har funnit din gren! (Och han säger naturligtvis att dressyr på banan utan press blandat med lite trickträning är hans gren. På det svarar jag: vänta du bara! Vi ska testa! Får herrn flasha lite så är det antagligen poppis!)

Amora träffar Pojken

Dålig mobilbild men bättre än inget!

Rekommenderar

Vill bara rekommendera en sida:

http://www.taur.se/

Det är ett svenskt företag som presenterar Deuber & partners utbud och återförsäljare. På bilden har vi den otroligt vackra sadeln Bückeburger.

Enkelhet

En tanke: Gör man det inte ofta lite mer komplicerat än vad det egentligen är? Det borde vara så enkelt som fråga - svar - beröm. Kan koncentration vara ens största fiende? Det är nog kanske så att just jag blir spänd av min koncentration när jag gör något som inte är helt problemfritt med hästen. Så är ju då också frågan: vad är problemfritt med Pojken? Inget om jag inte hanterar honom varsamt och noga. Bäst är nog att försöka hålla det enkelt i mig själv. En vacker dag kanske det smittar av sig på honom och det som känns så jobbigt för honom mentalt kanske känns okej. Men så tror jag att så länge vi strävar efter harmoni och matar bandet vi har så finns det utrymme för spänningar både hos mig och honom :)

Rastlös väntan

Idag anländer lilla Amora! Det ska bli så kul att få börja riktigt från början. Som ofta i väntan på något extra kul som sällan kommer exempelvis jultomten så finner man sig rastlös. Ska dra mig mot Pojken vid tvåtiden och motionera honom och göra i ordning så att allt är klart när lillan kommer. Men tills dess är jag tyvärr dömd att vara rastlös. Därför satte jag mig ner och skrev ett ganska meningslöst blogginlägg ;)

Unghästhantering enligt mig

Bra grund för en unghästs växtperiod enligt mig: kuperat underlag, lösdrift, inga täcken som kan hindra hästens fria rörelser, fri tillgång till bra grovfoder och vatten.

Vad man själv gör:

0-2 års ålder - Vänjas vid grimma, ledtränas regelbundet, miljötränas, söka kontakt och påbörja lätt kommunikation

(en teori: sträva efter positiva grundläggande upplevelser)

2-3 års ålder - Vänja vid kapson, lätt longeringsarbete ökas med tiden vänja vid bett, trickträning

3-3,5 års ålder - Vänja vid sadel, hängas på, med tiden skritta lite längre stunder

3,5 års ålder - Ridas in. Har tidigare träning gått bra så har man en riktigt bra och väl lagd grund för inridning nu.

Detta ska dock ske under förutsättning att hästen är redo för uppgiften. Man bör prova sig fram försiktigt och då och då kolla av den lilles gränser strax innan man planerar att ta nästa steg. Då är man väl förberedd för hur hästen kommer att ta. Tänker mig att man alltid ska försöka betona det positiva (enligt positiv förstärkningsteori).