onsdag 10 mars 2010
Älskade Monke
Vad som förvånar mig mest när jag funderar på hur han var är hur han lyser upp när jag kommer nu, till och med gnäggar. Hästar är så friska i skallen som inte hänger sig fast i gamla rädslor utan tillåter sig att gå ifrån det om chansen erbjuds. Bara en riktigt frisk människa tar första bästa chans dom får att jobba med sig själva och ta tag i problemen. Tänkvärt!
Himmelriket = I min nya sadel
Jag har funnit meningen med livet: Att strutta runt i ridhuset i en sprillans ny underbar Amazonas Birgitta med läderbom. Åh, sweet jesus vilken underbar känsla det är att åka runt och rida på som alltid och känna att problemen i princip löser sig självt (kanske något irriterande också med tanke på att jag tog på mig skulden för problemen vi drog på oss pga den illasittande sadeln).
Framåt/nedåt - Check
Sökning - Check
Öppna låg skritt - Check
Sluta låg skritt - Check
Öppna låg trav - Check
Sluta låg trav - Check
Totala vikthjälper - Check
Takt/tempo skritt - Check
Takt/tempo trav - Nästan check
Skrittpiruett - Under arbete
Diagonal sluta trav - Under arbete
Galoppfattning - Under arbete (Jisses, vad han tycker att det är svårt när han inte riktigt har styrkan)
Snyggt va? :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)